I mitt måleri intresserar jag mig mycket för människan och hennes utsatta situation i "den bästa av världar". Jag är också nyfiken på det komiska i tillvaron. Det kan finna sitt uttryck i lekfullhet med en underton av allvar i en blandning av högt och lågt. Spelet mellan ljus och mörker är också intressant. I det mörka undermedvetna finns något som attraherar mig. Det öppnar upp för fantasin. Det mörka kan upplevas som hotfullt, men också ge en känsla av trygghet.

Som barn lekte jag mycket i naturen. Där fanns en känsla av äventyr. Jag växte upp i Kiruna och Värmland. Somrarna tillbringade jag i Bohuslän. Vi seglade ibland till Kosteröarna, Norge, Danmark och

Åland. Hav, vindar, väder och ljus växlade ständigt. Mina intryck från naturupplevelser och möten med människor, är en källa att ösa ur i mitt konstnärliga arbete. Med mina djur- och naturbilder vill jag väcka frågor som: "Är det vi eller dem, eller vi och dem?" Vilka val gör vi?

Jag vill också berätta om min mamma, Benedicta Aschan, som var en varm människa och en spännande konstnär med stort konstnärligt mod. Hon var min största inspirationskälla och jag saknar henne mycket. Tack vare henne präglades min uppväxt av diskussioner om konst. Vi reste också till Stockholm, Paris, Louisiana i Danmark, Provence och Eremitaget i dåvarande Leningrad för att se konst. Jag kände en stark samhörighet med det jag såg. Som barn fick jag också en kamera och började fotografera, men kände att det var något som fattades. -Jag ville påverka uttrycket och lägga till eller dra ifrån, fortsätta den kreativa leken i bildbyggandet. Jag tycker mycket om att teckna och trivs med akrylfärgens många möjligheter.

Cecilia